ROTTISAR

Alla inlägg den 17 september 2009

Av anne-lie - 17 september 2009 17:20


Mamma var här en stund på f.m och då passade jag på att ta med Jezzie på en promenad, skönt att kunna ta en hund i taget ibland. Nu var ju mamma hemma hos oss och Natus slapp vara ensam, han gillar inte att bli lämnad men vi gör det ibland kortare stunder ändå, han måste lära sig !! Jezzie och jag tog vägen upp till skogen och från våran tomt ser man upp till denna väg, Natus hade sprungit ut på gården, altandörren var öppen.Där stod en långhalsad giraffliknande Natus och stirrade efter sin matte och Jezzie. Hur han lät den stackarns mattegrisen, han riktigt grät efter oss, det hördes lång väg upp till skogen. Jezzie fick då problem, hon ville bara vända om och gå hem till Natus, hon hörde hans klagorop och ville genast hem till lipsillen !!! Hon som brukar tycka att det är så mysigt att få gå en "ensampromenad" (utan Natus) med matte, ville nu hem till sin Natus. Dom är för goa dessa vovvar. Jag sa till Jezzie att det är ingen fara med Natus, "mommo" är ju hemma med honom. Till slut var det okej att gå vidare för att nosa och göra sina behov men hon hade väldigt bråttom hem sedan. Mamma mötte oss i hallen och berättade att Natus hade gråtit hela tiden efter mej.. Ja denna mesiga "lilla" rottis pojke han är väldigt beroende av mej och Jezzie men det har faktiskt blivit lite bättre men visst känns det jobbigt ibland att han är så matte beroende. Förhoppningsvis blir det bättre med åldern och lite mera träning.


I går var Loke och Sandra här och denna gång fick alla tre vovvarna träffas inne samtidigt och det gick superbra. Natus blev lite bekymrad över att Loke hela tiden skulle hoppa upp i hans ansikte och naffsa honom i läpparna och kinderna. Det hade varit på sin plats att Natus hade sagt till men han stod mest och funderade på varför den där lille skiten gjorde som han gjorde. Han har ett stort tålamod Natus så det tog ungefär två timmars hoppande från Lokes sida innan Natus sade ifrån en gång,Loke tittade lite förvånat på Natus sedan testade han igen.. är men en terrier så är man. Amstaff som han är. En otroligt fin och charmig kille är han men fruktansvärt tuff och envis för sin ålder. Jezzie fostrar honom också när hon anser att det behövs men oftast så har hon också stort tålamod med honom. Dom har väldigt roligt tillsammans i alla fall och alla sover gott efter leken och träffen är slut!!


Ja någe mer blir det inte i bloggen idag, nu ska middag fixas och sedan blir det städning ute på altanen inför vintern.. suck !!    sommaren är kort , det mesta regna bort.....


Kram till er alla och var rädda om er/ Anne-Lie


Ovido - Quiz & Flashcards